Psykadelisk forskning, Del 1 - Bakgrund

Disclaimer: Dessa inlägg ska inte ses som en önskan att legalisera hallucinogener, utan tanken är att det ska fokusera på om och hur dessa substanser ska kunna användas medicinskt i framtiden. En fri distribution av hallucinogener i samhället skulle INTE vara en bra sak och resultera i mängder av problem! Jag är dock nyfiken på vilka användningsområden man kan komma fram till med hjälp av vidare forskning, vilket jag stödjer helhjärtat. .

Upptäckten av LSD

En eftermiddag i april 1943 skedde den första avsiktliga LSD-trippen. Albert Hoffman, en kemist på Sandoz Laboratories i Schweiz, hade 5 år tidigare lyckats syntetisera lysergsyredietylamid men lagt undan substansen då han av misstag blivit påverkad av den och blivit yr i skallen. Denna gång erfor han vissa koncentrationssvårigheter, visuella störningar och eufori - som sedan, medan han cyklade hem, förstärktes till kraftiga illusioner och förlust av jag-känsla samt verklighetsuppfattning. LSD var vid upptäckten den överlägset starkaste kemiska substansen forskarna visste existera, där mängder under 1 mg gav enorm påverkan på hjärnfunktionen. 

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA fick snabbt nys om denna nya, intressanta substans. Man börjar utföra experiment för att se om LSD kunde användas som ett sanningsserum och pumpade in miljontals dollar för att få reda på hur man kunde använda det för militära eller underrättelseändamål. LSD gjorde att de som intervjuade pratade - problemet var att det sällan var sanningen som kom ur deras munnar. Man började istället undersöka möjligheten att använda det på fiendesoldater som ett sätt att göra dom galna eller att få fiendeledare att förlora sin kredibilitet. De började även dosera sina medarbetare med LSD, ofta utan offrens kännedom, i ett försök att få lära sina agenter att hantera en oförutsedd tripp såvida en främmande makt hade eller skulle liknande kemiska vapen i sin arsenal. 

Västvärldens nyupptäckt av psilocybin 

Tillsammans med LSD är psilocybin den mest den mest välkända psykadeliska drogen, och här kommer en fin liten sammanfattning av denna substans historia. Psykoaktiva svampar har använts av människan i tusentals år, varav de första (om dock tvivelaktiga) fynden dateras till 7000-9000 f.Kr. När spanjorerna kom till Centralamerika blev de fascinerade över hur hallucinogena svampar rituellt av ursprungsbefolkningen. Fascination sträckte sig så långt att man efter man invaderat området och mördat miljontals urinvånare, förbjöd alla traditionella religiösa riter inkl ceremoniellt bruk av psykoaktiva svampar.

 

Det var en artikel i det populära, amerikanska magasinet Life i 1957 som gjorde att psilocybinsvampens psykoaktiva effekter fick ett stort genomslag i USA. Den amerikanska bankiren och amatöretnomycologen R. Gordon Wasson hade hade åkt till en liten by i Mexiko för att  undersöka svampens spirituella effekter och skrev artikeln ”Seeking the magic mushroom”. Han fick även hjälp med att skicka ned prover på svamparna till Albert Hoffman, kemisten som tidigare ju hade syntetiserat LSD. Tillsammans med sin forskargrupp lyckades Hoffman isolera och identifiera svamparnas psykoaktiva - psilocybin - samt försökte förändra deras psykoaktivitet genom att ändra molekylernas struktur. Två dietyl analoger avpsilocybin och psilocin syntetiserades av Hoffman. Dessa marknadsfördes som en mer kontrollerbar psykadelisk drog speciellt lämplig för psykolytisk terapi eftersom effekterna endast verkade i ungefär 3½ timme. Sandoz, det schweitziska läkemedelsföretaget som Hoffman jobbade för, sålde och marknadsförde de två substanserna under namnet Indocybin – vilket användes lyckat inom flera europeiska psykiatriska kliniker.

I forskningens finrum, samt kriminalisering 

Under tidigt 1960-tal blev Harvard University ett centrum för forskningen runt psilocybin och LSD, genom Harvard Psilocybin Project som drevs av Timothy Leary och hans kollegor Ralph Metzner och Richard Alpert (aka Ram Dass). Leary använde psilocybin och LSD som köpts från Albert Hoffmans Sandoz Pharmaceutical. Man gjorde flera lovande studier som visade på hallucinogena substansers positiva effekter. De inblandade i studierna kände att de var på väg mot en stor upptäckt, inte bara någonting som kunde bota och påverka vårt psyke, utan även att äntligen få en inblick i hur människans hjärna fungerar. Med en otrolig entusiasm gick Leary och hans kollegor till arbetet med förhoppningen om att dessa nyupptäckta substanserna skulle förändra vår syn på oss själva. 

Concord Prison Experiment (1961-1963): 32 fångar i fängelset Concord State Prison fick genomgå psilocybin-assisterad psykoterapi. Man jämförde sedan med en kontrollgrupp, hur stor återfallsfrekvensen var. Learys experiment konkluderade att det fanns en stor skillnad mellan grupperna, där fångarna med en psilocybin-assisterade gruppterapin hade en klart lägre återfallsfrekvens samt förbättrade poäng på psykologiska test. Studien har i efterhand blivit ifrågasatt och en follow-up studie från 1998 visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan de två grupperna, då Leary antingen blandat ihop omedvetet eller medvetet gjort en felaktig statistisk analys av resultaten i originalstudien Follow-up studien.
 

Marsch Chapel Experiment (1962): Leddes av teologistudenten Walter N. Pahnke mha Harvard Psilocybin Project. Målet var att undersöka psilocybins effekter på religiöst predisponerade individer (teologistudenter) och studera dess lämplighet som religiöst enteogen. Studien visade att patienter som hade intagit psilocybin i 9 fall av 10 ansåg sig att ha varit med om en djup religiös upplevelse, medan kontrollgruppen som fått niacin (ger en liten pirrande känsla i kroppen) inte alls fick en sådan upplevelse Opublicerad. En liknande studie gjordes på John Hopkins University ledd av Roland R. Griffiths i 2006 och gav även då ett svar som tyder på att psilocybin kan orsaka religiösa upplevelser Follow-up studie.

I samband med 1960-talets alternativkultur växte sig bruket av psykadeliska droger, framförallt LSD, större och Harvard Psilocybin Project ifrågasattes mer och mer. Efter en artikel i The Harvard Crimson där det avslöjades att det varit en lite friare distrubition av hallucinogener än överenskommet och mycket negativ kritik från andra professorer stängdes experimenten ned och både Leary och Alpert sparkades från universitetet. Leary kunde dock inte ge upp idén om att psykadeliska droger var framtiden och blev en viktig symbol för den antikultur som uppkom under 1960- och 70-talet. Han arresterades många gånger för drogrelaterade brott och den negativa reklam detta förde med sig kan vara en anledning till kriminaliseringen av psilocybin och LSD. 1966 förbjöds produktionen, handeln och brukandet av hallucinogena droger; samma år slutade Sandoz Pharmaceutical sälja psilocybin och LSD. Fyra år senare valde man att klassa LSD och psilocybin som klass I droger , vilket betyder att de har hög risk att missbrukas, saknar medicinskt användningsområde i USA och medför en hög risk för brukare. Troligen sveptes psilocybin med ffa för att det ansågs likna LSD, vilket såg som det största problemet av beslutsfattarna.  

Ingen aning om hur många inlägg jag vill skriva om det här, men fortsätter tills jag tröttnar med aktuell forskning i ämnet!