De flesta, både killar och tjejer, har en speciell relation till offentliga duschar. Det var här man, under mellan- och högstadie, upptäckte att det började hända saker med folks kroppar. Nu handlade det inte bara om att man växte på längden (eller jo, kanske) utan snarare om andra förändringar som händer helt naturligt vid denna ålder. Detta gav säkerligen upphov till en hel del ångest, eller varför inte stolthet, hos en del unga människor. Men även om vi nu på äldre dagar inte jämför hårväxt i de nedre regionerna - är offentliga duschar fortfarande en komplicerad plats att vara på, med sina egna regler och tabun.
Kissa i duschen
I ett klassiskt Seinfelt-avsnitt gör George någonting som kanske kan uppfattas som äckligt, oerhört eller till och med skandalöst! Med argumentet att det ändå bara är vätska som som rinner ned i ett rör, bestämmer han för att lätta lite på trycket i duschen på gymmet (http://www.youtube.com/watch?v=dOlGMPE68Bo). Jag får väl erkänna att jag gjort det någon gång, men kan ärligt säga att det var några år sen och att det skedde i hemmets lugna vrå snarare än i en offentlig dusch. Tycker jag det är fel? Lite kanske, och då är jag väldigt okänslig när det gäller det mesta som övriga mänskligheten tycker är äckligt.
Snus i taket
Om du efter träningen är klar med din prilla och känner för att lägga upp en ny -
ta då den gamla och fläng den med ett underhandskast upp i taket.
Duschar utan prillor i taket tyder på att klientelet är alldeles för propra och bör därför undvikas.
Att fluffa
Eftersom jag är man och mest har koll på vad som pågår i männens omklädningsrum kommer här en väldigt könsspecifik grej. En användare på träningsforumet Kolozzeum startade 2007 en tråd där han undrade vilka killar som "fluffade" lite snabbt innan de ger sig in och visar upp vad dom bär på för resten av folket i duschen (http://kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=10488). Att fluffa i det här fallet är en lite snabbt förstorande åtgärd som bara består i några få skakningar. Även om jag förstår vad det skulle vara bra för, känner jag att risken att man blir upptäckt när man väl utför det är alldeles för stor för att det ska vara värt.
Blicken framåt
I fängelset ska man inte tappa tvålen i
duschen, och helst hålla ryggen mot väggen. För oss fria män
räcker det dock med att vi håller blicken över en osynlig och outtalad,
men dock väldigt tydlig gräns. Svepande blickar snett nedåt kan orsaka panik i männens duschar och bör undvikas.
fredag 30 november 2012
tisdag 27 november 2012
Kulturkrock #4! Harissa!
Ursprung: Tunisien
Pris: 6,90kr
Inköpsplats: Berga Livs
Kryddor och såser käkar ofta upp en stor del av min matbudget, ffa då jag alltid försöker hålla mig med ett stall av runt 15 i mitt tycke nödvändiga kryddor. Om man vill använda andra kryddor än salt och peppar upptäcker man snabbt att priset per måltid blir rejält saltat (samt lämnar en dålig eftersmak). Det var alltså med glädje jag upptäckte den lilla burken Harissa ovan, till salu på Berga Livs för 7 kronor! Harissa är en form av nordafrikansk chilipasta som inte är gjord för den vanliga, känsliga svensson-magen. Även om jag själv är extremt klen när det kommer till stark mat (förstår ärligt inte poängen med det), så smakar just den här geggan himla gott så länge man är lite varsam. Har för mig att det finns en anledning till att man föredrar stark mat i varma länder, till skillnad från den beiga smakupplevelsen vi ofta associerar med nordisk mat, men kan inte komma på den.
Jag tror att det skulle vara bra om vi integrerade lite av all den matkulturen som kommer till Sverige via invandring, till ett unikt, nyskapande fusionkök. Nu är vi ju sämst på att ta vara på nya svenskars matkunskaper, och det tar decennier innan vi känna oss tillräckligt trygga med en folkgrupp för att vi ska tillåta att de öppnar sina restauranger här. Men jag tror snarare det är en mer omfattande matrevolution vi borde eftersöka. Inte att det öppnas ett ny thaihak någonstans, utan att smaker och basingredienser därifrån integreras i det vi kallar det svenska köket. Istället för ha en "mexikansk" taco-fredag skulle jag vilja att man skapade något nytt utifrån alla inspirerande smaker vi ändå har i vårt samhälle.
4 av 5 scoville
söndag 25 november 2012
Världens bästa TV-serier
Vissa människor har begåvats med förmågan att kunna sitta still och kolla på en 3-timmarsfilm utan att få en urge att spola förbi de tråkiga delarna. Jag har dock upptäckt att detta inte är någonting jag rimligen kan, eller behöver, klara av. Via piratebay kan jag bli konstant försörjd med 20-60 minuters serieavsnitt, tillräckligt korta för att jag ska kunna koncentrera mig. Tycker mig själv ha en väldigt bra koll på vilka TV-serier som är värda att se, så här kommer en top 10 från min sida:
1 Oz - Fängelseserien som är precis lika hårdkokt och mörk som de ska vara! Fantastiska rollkaraktärer och scener som etsar sig fast i minnet. Många av skådespelarna i Oz dyker senare upp i The Wire.
2 Arrested Development - Blev bara 3 säsonger av Arrested Development, mycket pga att det faktiskt krävdes att man visste något om karaktärerna för att uppskatta skämten (till skillnad från den mesta annan humorn på TV just nu). Extremt kultförklarad och de har gett klartecken om en ny serie och en film som ska släppas nästa år.
3 Seinfeld - Tycker AD är snäppet vassare än Seinfeld, men ingen humorserie har väl fångat de vardagliga diskussionernas komik som den sistnämda gjorde det. Personer som inte sett alla säsonger av Seinfeld går miste om massor med konversationsämnen med mig eftersom referenser därifrån är superintressanta och bäst.
4 The Wire - Obamas favoritserie som utspelar sig på Baltimores gator. Fantastiskt välskriven med sjuka prestationer från skådespelarensemblen. Kan tyckas seg i början, men om man ger den några avsnitt kommer du att förstå varför den hyllad och avgudad av hela mediesverige.
5 Game of thrones - Även om det bara sänts 2 säsonger av GoT måste jag säga att jag tycker att det är bland det bästa jag sett. De har verkligen utnyttjat den stora budgeten till max och skapat en värld som är helt och fullt magisk.
6 Battlestar Galactica - SF som mer än någon annan av serierna på den här listan uppmuntrar till sträcktitttande. Även om serien tappar lite i slutet är den vansinnigt spännande!
7 Curb Your Enthusiasm - Efter att tillsammans med Jerry skapat Seinfeld bestämde sig Larry David för att ta den roligaste karaktären, som baserades på David själv, och göra en mer utspårad spinoff. I Curb Your Enthusiasm spelar David säg själv, alltså George Costanza, och serien handlar hur hans totala brist på social smidighet leder till obekväma situationer.
8 The Sopranos - Det av HBO:s ensembledraman som slagit bäst hos TV-publiken (tillsammans med GoT). Och jag är för övrigt en av dem som uppskattade slutet...
9 Firefly - Det är svårt att försöka bedöma kultserier. Firefly fick bara en säsong innan den lades ned av Fox, och har pga detta blivit närmast mytomspunnen. Men jag är iaf av den åsikten att Firefly är en av tidernas bästa SF-serier och om den hade fått några flera säsonger hade den kunna slagit stort kommersiellt.
10 It's Always Sunny in Philadelphia - Hög nivå i 8 säsonger. Det verkar inte finnas någon brist på nya projekt som gänget från Phillys värsta bar kan ge sig på och totalt förstöra.
1 Oz - Fängelseserien som är precis lika hårdkokt och mörk som de ska vara! Fantastiska rollkaraktärer och scener som etsar sig fast i minnet. Många av skådespelarna i Oz dyker senare upp i The Wire.
2 Arrested Development - Blev bara 3 säsonger av Arrested Development, mycket pga att det faktiskt krävdes att man visste något om karaktärerna för att uppskatta skämten (till skillnad från den mesta annan humorn på TV just nu). Extremt kultförklarad och de har gett klartecken om en ny serie och en film som ska släppas nästa år.
3 Seinfeld - Tycker AD är snäppet vassare än Seinfeld, men ingen humorserie har väl fångat de vardagliga diskussionernas komik som den sistnämda gjorde det. Personer som inte sett alla säsonger av Seinfeld går miste om massor med konversationsämnen med mig eftersom referenser därifrån är superintressanta och bäst.
4 The Wire - Obamas favoritserie som utspelar sig på Baltimores gator. Fantastiskt välskriven med sjuka prestationer från skådespelarensemblen. Kan tyckas seg i början, men om man ger den några avsnitt kommer du att förstå varför den hyllad och avgudad av hela mediesverige.
5 Game of thrones - Även om det bara sänts 2 säsonger av GoT måste jag säga att jag tycker att det är bland det bästa jag sett. De har verkligen utnyttjat den stora budgeten till max och skapat en värld som är helt och fullt magisk.
6 Battlestar Galactica - SF som mer än någon annan av serierna på den här listan uppmuntrar till sträcktitttande. Även om serien tappar lite i slutet är den vansinnigt spännande!
7 Curb Your Enthusiasm - Efter att tillsammans med Jerry skapat Seinfeld bestämde sig Larry David för att ta den roligaste karaktären, som baserades på David själv, och göra en mer utspårad spinoff. I Curb Your Enthusiasm spelar David säg själv, alltså George Costanza, och serien handlar hur hans totala brist på social smidighet leder till obekväma situationer.
8 The Sopranos - Det av HBO:s ensembledraman som slagit bäst hos TV-publiken (tillsammans med GoT). Och jag är för övrigt en av dem som uppskattade slutet...
9 Firefly - Det är svårt att försöka bedöma kultserier. Firefly fick bara en säsong innan den lades ned av Fox, och har pga detta blivit närmast mytomspunnen. Men jag är iaf av den åsikten att Firefly är en av tidernas bästa SF-serier och om den hade fått några flera säsonger hade den kunna slagit stort kommersiellt.
10 It's Always Sunny in Philadelphia - Hög nivå i 8 säsonger. Det verkar inte finnas någon brist på nya projekt som gänget från Phillys värsta bar kan ge sig på och totalt förstöra.
lördag 24 november 2012
Psykadelisk forskning, Del 3
LSD-assisterad psykoterapi
Schweiz har genom åren visat ett stort intresse för psykadelisk forskning och dessa substansers medicinska användningsområden. Mellan 1988 och 1993 gavs tillstånd till vissa schweiziska terapeuter att använda LSD-kompletterad
psykoterapi, men detta gjordes inte som en studie och inga vettiga
resultat gick att få fram efter att behandlingarna avslutats. Det enda man kunde få fram av behandlingen av dessa 170 patienter, var att den oftast (>80%) sågs som någonting positivt av
patienten samt att risken vid behandling var minimal. Det är även i Schweiz som den mest ingående och långvariga studien på hallucinogeners användningsområden någonsin precis nått sitt slut. Under rubriken "LSD-assisted psychotherapy for anxiety associated with advanced-stage illness" har man behandlat döende patienter, med svår ångest, med LSD-kompletterad psykoterapi. Även om det tidigare gjorts försök att använda hallucinogener inom psykiatrin, bl.a. vid ångest hos döende patienter, har det inte gjorts en ordentlig dubbel-blind, placebo-kontrollerad LSD-assisterad psykoterapistudie på detta. Studiedeltagarna i studien, som drog igång 2008, var patienter med sjukdomar som kommer orsaka ett kraftigt förkortat liv, samt med en ångest som ej har kunnat behandlats adekvat med psykoterapi och psykofarmaka. Under 6-8 veckor hade deltagarna sex stycken sessioner med traditionell psykoterapi tillsammans med två LSD-assisterade sessioner, med upplägget 2 traditionella-1 LSD-2 traditionella-1 LSD-2 traditionella. Under de två första traditionella träffarna med terapeut förbereddes patienterna inför LSD-sessionerna och upplevelserna diskuteras sedan vid de övriga sessionerna. De som hade randomiserats att vara med i interventionsgruppen fick en medelhög dos LSD vid "LSD-sessionerna" medan de som hamnade i kontrollgruppen får en mycket låg dos LSD. Kontinuerliga mätningar av ångest och livskvalitet gjordes, med en sista uppföljning efter 2 månader för att leta efter förändringar.
Denna unika studie är ännu inte färdigskriven, när man ska forska på ett sånt här "svårt" ämne tar det extremt lång tid att få ihop alla de tillstånd som behövs. Trots att man började för 4 år sedan, och att man bara studerar deltagarna i 4 månader, är man ännu inte klar. De sista uppföljningsresultaten kom in i oktober och man hoppas att studien ska publicerats i slutet av året alternativt nästa vår.
Ett stort problem med denna studie är det faktum att man endast har 12 stycken studiedeltagare (4 kontroll, 8 intervention), vilket möjligen är för få om man vill få fram ett signifikant resultat. Studiens frontfigur, Peter Gasser, har även varnat för att man kanske inte kommer kunna se ett signifikant positivt resultat när den är färdigskriven. Denna studie får dock, precis som många andra studier i ämnet som pågår, ses som en pilotstudie. Ett tillfälle att se om man kan föra säkra kliniska studier på dessa substanser, som fortfarande har extremt många frågetecken runt sig. Här kommer ett citat från MAPS (multidisciplinary association for psychedelic studies) ordförande Rick Doblin:
“Within
10-15 years, LSD’s beneficial potentials can become legally available
by prescription to specially trained and licensed
psychiatrists/psychologists without the countercultural associations,
the exaggerated fears, and the one dose miracle cure mythology,”
Roliga länkar
Follow-up på den LSD- och MDMA-assisterade psykoterapin i Schweiz mellan 1988 och 1993:
http://www.maps.org/news-letters/v05n3/05303psy.html
Studieprotokoll:
http://www.maps.org/research/lsd/swisslsd/LDA1010707.pdf
Annan studie där psilocybin visade en sänkning av ångestnivån vid uppföljning efter 6 månader.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14615876
CNN tar upp ämnet "hallucinogener som behandlingsform" (från 2010):
http://edition.cnn.com/video/#/video/health/2010/04/21/cb.psychedelic.drugs.for.health.cnn?iref=allsearch
torsdag 22 november 2012
Vad jag vill bli när jag blir stor!
Läkare ses av många som ett drömyrke. Visst, en hög lön, stabil anställning och en handfull respekt är väl inte fy skam, men det finns saker som tycker låter mycket mer intressant. Varför har jag då pluggat 2½ år på på ett program som inte för mig närmare min idé om ett drömliv? Kanske är jag för feg för att slänga bort chansen att bara kunna luta mig tillbaka och ändå sluta med ett välbetalt och varierande jobb. Alternativt så tycker jag att det skulle vara kul att bli läkare, med all makt och respekt som det innebär, trots att vägen dit är ganska kass.
Hursom så har jag lite andra tankar om vad som skulle kunna vara kul att bli när man växt upp. I dagens samhälle finns det inte heller nåt som begränsar en från att hoppa mellan yrken man känner är intressanta. Man vet ju aldrig i vilken livssituation man är om 5 år - så det gäller att ha ett öppet sinne för vad man ska göra med sitt yrkesliv.
Kock
Tänk att jobba i ett sånt där skinande rent aluminiumfort man finner i Michelinstjärnebelönade restaurangers kök. Att få skär gåslever med dyra japanska knivar och slänga fram miniatyrportioner med delikat mat som säljs för multum. Jag har noll erfarenhet av stora restaraungkök, men har hört om hur de fungerar som väloljade maskinerier där varje anställd har sin egen lilla grej att göra under serveringen (fakta mest hämtat från Hell's Kitchen). Tänker att jag skulle vara den som är ansvarig för uppläggning och ringlar lite balsamvinäger över de flamberade pilgrimsmusslorna. Troligen får jag väl göra lite vanligt skitgöra innan de sätter mig på denna, i min värld häftigaste och mest krävande, positionen - men det är vad det är. En dröm som alla människor har är ju att starta ett eget företag, som helst bär ens eget namn och har minst en anställd. Här är ju också restaurangbranschen ett bra ställe för ett man med ambitioner.
Fördelar: Möjlighet att skapa och namnge sin egen sallad. Sallad l'Hugo (tänk franska, l står för le alt. la): bulgur, kikärtor, kidneybönor, paprika, ajvar relish, salladskrydda.
Nackdelar: Stressen! Jag är inte direkt stresstålig, hur mycket jag än inbillar mig att så är fallet.
Journalist
Tänk att alltid vara uppdaterad om vad som pågår i världen, höra olika människors berättelser och känna att man gör något viktigt för samhället! De flesta typerna av journalistik verkar intressanta; alltifrån att vara korrespondent i Mellanöstern till att vara skribent på Korren/ännu mindre lokaltidning. Problemet är att jag inte är särskilt tävlingsinriktad och inte har någon större lust att slåss med hundratals andra hungriga semihipsters om ett jobb. Men detta verkar ju vara verkligheten om man vill bli just journalist, där man efter utbildning direkt kastas in i en ångestfylld spiral av jobbansökningar, networking och annat som inte är mín cup of tea.
Fördelar: Känslan av att man måste vara uppmärksam på det som händer runtomkring än, eftersom en lite skitsak kan utmynna i en historia som ger dig Pulitzerpriset.
Nackdelar: Deadlines. Och att jag kommer röka mer (om jag ska bli en bra journalist dvs).
Arkitekt
Sökte faktiskt arkitektprogrammet näst efter läkarprogrammet när jag hade bestämt mig för att gå på universitet. Självklart var detta ett försök att om möjligt få ut så mycket som möjligt av mitt 2.0 på högskoleprovet (jo, jag är så smart). Rita är skoj och trots att jag aldrig uppmärksammat hus är de ju faktiskt väldigt nödvändiga. Tills vi människor lärt oss att sömn inte är nödvändigt, någonting som troligen kommer ske dom närmaste 100 åren, är tak över huvudet nödvändigt för att vi ska ha nån plats att ställa vår säng under. Alltså är arkitekt ett framtidsyrke- till skillnad från professionell bloggare, som bara kommer leda till arbetslöshet då nåt coolare kommunikationsmedium upptäcks. Sen måste det också vara fascinerande att kunna gå runt i städer och kunna se husen som konstverk i sig själva. Om man kan analysera vilka material och tekniker material samt slänga sig med ord som nymodernistiskt, kommer en vanlig tråkig stadspromenad bli så mycket mer tacksam.
Fördelar: Man får ha ett sånt där lutande skrivbord.
Nackdelar: Jag måste leva med ingenjörer som krossar mina byggdrömmar och förklarar för mig att det är praktiskt omöjligt att skapa det jag ritat.
Hursom så har jag lite andra tankar om vad som skulle kunna vara kul att bli när man växt upp. I dagens samhälle finns det inte heller nåt som begränsar en från att hoppa mellan yrken man känner är intressanta. Man vet ju aldrig i vilken livssituation man är om 5 år - så det gäller att ha ett öppet sinne för vad man ska göra med sitt yrkesliv.
Kock
Tänk att jobba i ett sånt där skinande rent aluminiumfort man finner i Michelinstjärnebelönade restaurangers kök. Att få skär gåslever med dyra japanska knivar och slänga fram miniatyrportioner med delikat mat som säljs för multum. Jag har noll erfarenhet av stora restaraungkök, men har hört om hur de fungerar som väloljade maskinerier där varje anställd har sin egen lilla grej att göra under serveringen (fakta mest hämtat från Hell's Kitchen). Tänker att jag skulle vara den som är ansvarig för uppläggning och ringlar lite balsamvinäger över de flamberade pilgrimsmusslorna. Troligen får jag väl göra lite vanligt skitgöra innan de sätter mig på denna, i min värld häftigaste och mest krävande, positionen - men det är vad det är. En dröm som alla människor har är ju att starta ett eget företag, som helst bär ens eget namn och har minst en anställd. Här är ju också restaurangbranschen ett bra ställe för ett man med ambitioner.
Fördelar: Möjlighet att skapa och namnge sin egen sallad. Sallad l'Hugo (tänk franska, l står för le alt. la): bulgur, kikärtor, kidneybönor, paprika, ajvar relish, salladskrydda.
Nackdelar: Stressen! Jag är inte direkt stresstålig, hur mycket jag än inbillar mig att så är fallet.
Journalist
Tänk att alltid vara uppdaterad om vad som pågår i världen, höra olika människors berättelser och känna att man gör något viktigt för samhället! De flesta typerna av journalistik verkar intressanta; alltifrån att vara korrespondent i Mellanöstern till att vara skribent på Korren/ännu mindre lokaltidning. Problemet är att jag inte är särskilt tävlingsinriktad och inte har någon större lust att slåss med hundratals andra hungriga semihipsters om ett jobb. Men detta verkar ju vara verkligheten om man vill bli just journalist, där man efter utbildning direkt kastas in i en ångestfylld spiral av jobbansökningar, networking och annat som inte är mín cup of tea.
Fördelar: Känslan av att man måste vara uppmärksam på det som händer runtomkring än, eftersom en lite skitsak kan utmynna i en historia som ger dig Pulitzerpriset.
Nackdelar: Deadlines. Och att jag kommer röka mer (om jag ska bli en bra journalist dvs).
Arkitekt
Sökte faktiskt arkitektprogrammet näst efter läkarprogrammet när jag hade bestämt mig för att gå på universitet. Självklart var detta ett försök att om möjligt få ut så mycket som möjligt av mitt 2.0 på högskoleprovet (jo, jag är så smart). Rita är skoj och trots att jag aldrig uppmärksammat hus är de ju faktiskt väldigt nödvändiga. Tills vi människor lärt oss att sömn inte är nödvändigt, någonting som troligen kommer ske dom närmaste 100 åren, är tak över huvudet nödvändigt för att vi ska ha nån plats att ställa vår säng under. Alltså är arkitekt ett framtidsyrke- till skillnad från professionell bloggare, som bara kommer leda till arbetslöshet då nåt coolare kommunikationsmedium upptäcks. Sen måste det också vara fascinerande att kunna gå runt i städer och kunna se husen som konstverk i sig själva. Om man kan analysera vilka material och tekniker material samt slänga sig med ord som nymodernistiskt, kommer en vanlig tråkig stadspromenad bli så mycket mer tacksam.
Fördelar: Man får ha ett sånt där lutande skrivbord.
Nackdelar: Jag måste leva med ingenjörer som krossar mina byggdrömmar och förklarar för mig att det är praktiskt omöjligt att skapa det jag ritat.
tisdag 20 november 2012
Psykadelisk forskning, Del 2
I del 1 av min lilla serie om den medicinska forskningen på
hallucinogena substanser berättade jag om hur LSD och psilocybin blev
upptäckt respektive nyupptäckt under 1900-talet. Jag nämnde även den
tidigaste forskningen som gjordes på dessa substanser under 60-talet,
där man kunde se blandade men positiva resultat. Under 60-/70-tal skedde
det en explosion i användandet av
hallucinogener, ofta på ett oansvarigt och farligt sätt. Den rädsla
som detta hämningslösa användandet av droger skapade och efterföljande
kriminalisering, tillsammans
med att de nu associerades med allt vad hippiekulturen stod för,
gjorde att alla möjligheter till ytterligare forskning på dessa
substanser gick om intet.
Vägen tillbaka blev lång. Förutom en kort testperiod för hallucinogen-assisterad psykiatrisk behandling i Schweiz mellan 1988 och 1993, var användningen av och forskningen på substanser väldigt stigmatiserat. Under 90-talet forskades det mycket på exakt hur dessa substanser verkade, vilket gjorde det möjligt för kliniska studier att dra igång under sent 00-tal.
Det har varit enklare att få tillstånd att forska på psilocybin (som man finner i psykoaktiva svampar) jämfört med andra klassiska hallucinogener. Möjligen bygger detta på att detta på att själva substansen är 100ggr svagare än LSD, samt att ruset inte varar i lika lång tid.
Studien:
Vägen tillbaka blev lång. Förutom en kort testperiod för hallucinogen-assisterad psykiatrisk behandling i Schweiz mellan 1988 och 1993, var användningen av och forskningen på substanser väldigt stigmatiserat. Under 90-talet forskades det mycket på exakt hur dessa substanser verkade, vilket gjorde det möjligt för kliniska studier att dra igång under sent 00-tal.
Det har varit enklare att få tillstånd att forska på psilocybin (som man finner i psykoaktiva svampar) jämfört med andra klassiska hallucinogener. Möjligen bygger detta på att detta på att själva substansen är 100ggr svagare än LSD, samt att ruset inte varar i lika lång tid.
Psilocybin och spiritualitet
År 2008 utförde det välkända amerikanska John Hopkins University, en studie som på många sätt efterliknande det klassiska Marsch Chapel-experimentet som gjordes 1962 av Walter N. Pahnke (se del 1). Då 60-talets experiment varit minst sagt kaotiskt – med höga
doser och en kontrollgrupp som snabbt identifierat att de var just
kontrollgruppen – sågs detta som ett sätt att bekräfta resultat
på ett korrekt sätt. Man ville undersöka om psilocybin kunde
orsaka signifikanta spirituella upplevelser, i ett försök att
bättre förstå vår hjärnas bearbetning av abstrakta händelser
som vi normalt inte kan hantera.
Både
denna studie och den gamla Marsch Chapel-studien ger samma resultat
angående psilocybins möjlighet att skapa upplevelser som vi
människor minns som spirituella och extremt viktiga för vår
persona (och t.o.m. liv). När vi tar substanser som fullständigt
vänder ut och in på våra hjärnor kommer vi exponeras för
någonting helt nytt och på många sätt skrämmande. Det klassiska
exemplet på hur vi agerar när vi kommer i kontakt med okända saker
är religion, ett sätt att förklara det oförklarliga. Samma sak
kommer ske vid intag av hallucinogener. Eftersom du inte riktigt kan
greppa vad som händer med din hjärna kommer du försöka koppla det
till något som ger det en plats i din världsbild - i detta fall
upplevs en psilocybintripp som spirituell och andlig. Detta är en av
effekterna man potentiellt kan utnyttja i medicinsk behandling av
diverse depressions-, ångest- och beroendesjukdomar. För att kunna
få en patient att komma ur ett djupt beroende eller en djup
depression krävs det något speciellt som skapar en motivation att
ta sig ur problemet eller en plötslig förändring av patientens
bild av sig själv och världen. Hallucinogener har enligt de studier
jag tidigare nämnt en förmåga att på den allra djupaste nivån
påverka en individs medvetande och på sått sätt möjligen fungera
som en katalysator för att drastiskt förändra hennes tankesätt.
Den
testgruppen man användes bestod av 32 vuxna som ej används
hallucinogener tidigare och var regelbundet engagerade i religiösa
aktiviteter. Deltagarna fick psilocybin eller kontrollsubstansen vid
tre tillfällen. De fick vid en, två eller tre sessioner en dos
psilocybin och vid de övriga tillfällena gavs istället Ritalin som
kontroll. Sessionerna genomfördes i ett lugnt rum tillsammans med en
kunnig handledare och deltagarna uppmuntrades att blunda och ”gå
in i sig själva”. Vid uppföljningen efter 14 månader fick
deltagarna svara på frågor angående de tidigare sessionerna och
hur de påverkat dem. En majoritet av dem svarade att
psilocybinsessionerna varit viktiga spirituellt och personligt, medan
kontrollsessionerna med Ritalin inte alls uppskattades som något
lika minnesvärt.
-
67% upplevde att psilocybinsessionerna varit en av de 5 spirituellt viktigaste upplevelserna i deras liv
-
58% upplevde att psilocybinsessionerna varit en av de 5 personligt viktigaste upplevelserna i deras liv
-
58% bedömdes ha upplevt en "total mystisk erfarenhet
Sista meningen i rapporten tycker är mycket bra och förklarar fördelarna med fortsatt forskning inom området: ”In
addition to possible therapeutic applications, the ability to
prospectively produce mystical-type experiences should permit
rigorous scientific investigations about their cause and
consequences, and may provide novel information about the biological
bases of moral and religious behaviour.”
Både
denna studie och den gamla Marsch Chapel-studien ger samma resultat
angående psilocybins möjlighet att skapa upplevelser som vi
människor minns som spirituella och extremt viktiga för vår
persona (och t.o.m. liv). När vi tar substanser som fullständigt
vänder ut och in på våra hjärnor kommer vi exponeras för
någonting helt nytt och på många sätt skrämmande. Det klassiska
exemplet på hur vi agerar när vi kommer i kontakt med okända saker
är religion, ett sätt att förklara det oförklarliga. Samma sak
kommer ske vid intag av hallucinogener. Eftersom du inte riktigt kan
greppa vad som händer med din hjärna kommer du försöka koppla det
till något som ger det en plats i din världsbild - i detta fall
upplevs en psilocybintripp som spirituell och andlig. Detta är en av
effekterna man potentiellt kan utnyttja i medicinsk behandling av
diverse depressions-, ångest- och beroendesjukdomar. För att kunna
få en patient att komma ur ett djupt beroende eller en djup
depression krävs det något speciellt som skapar en motivation att
ta sig ur problemet eller en plötslig förändring av patientens
bild av sig själv och världen. Hallucinogener har enligt de studier
jag tidigare nämnt en förmåga att på den allra djupaste nivån
påverka en individs medvetande och på sått sätt möjligen fungera
som en katalysator för att drastiskt förändra hennes tankesätt.
Studien:
John
Hopkins University School of Medicine, Mystical-type
experiences occasioned by psilocybin mediate the attribution of
personal meaning and spiritual significance 14 months later, RR
Griffiths et al
http://www.maps.org/w3pb/new/2008/2008_Griffiths_23042_1.pdf
måndag 19 november 2012
Psykadelisk forskning, Del 1 - Bakgrund
Disclaimer: Dessa inlägg ska inte ses som en önskan att legalisera hallucinogener, utan tanken är att det ska fokusera på om och hur dessa substanser ska kunna användas medicinskt i framtiden. En fri distribution av hallucinogener i samhället skulle INTE vara en bra sak och resultera i mängder av problem! Jag är dock nyfiken på vilka användningsområden man kan komma fram till med hjälp av vidare forskning, vilket jag stödjer helhjärtat. .
Upptäckten av LSD
En
eftermiddag i april 1943 skedde den första avsiktliga LSD-trippen.
Albert Hoffman, en kemist på Sandoz Laboratories i Schweiz, hade 5
år tidigare lyckats syntetisera lysergsyredietylamid men lagt undan
substansen då han av misstag blivit påverkad av den och blivit yr i
skallen. Denna gång erfor han vissa koncentrationssvårigheter,
visuella störningar och eufori - som sedan, medan han cyklade hem,
förstärktes till kraftiga illusioner och förlust av jag-känsla
samt verklighetsuppfattning. LSD var vid upptäckten den överlägset starkaste kemiska substansen forskarna visste existera, där mängder under 1 mg gav enorm påverkan på hjärnfunktionen.
Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA fick snabbt nys om denna nya, intressanta substans. Man börjar utföra experiment för att se om LSD kunde användas som ett sanningsserum och pumpade in miljontals dollar för att få reda på hur man kunde använda det för militära eller underrättelseändamål. LSD gjorde att de som intervjuade pratade - problemet var att det sällan var sanningen som kom ur deras munnar. Man började istället undersöka möjligheten att använda det på fiendesoldater som ett sätt att göra dom galna eller att få fiendeledare att förlora sin kredibilitet. De började även dosera sina medarbetare med LSD, ofta utan offrens kännedom, i ett försök att få lära sina agenter att hantera en oförutsedd tripp såvida en främmande makt hade eller skulle liknande kemiska vapen i sin arsenal.
Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA fick snabbt nys om denna nya, intressanta substans. Man börjar utföra experiment för att se om LSD kunde användas som ett sanningsserum och pumpade in miljontals dollar för att få reda på hur man kunde använda det för militära eller underrättelseändamål. LSD gjorde att de som intervjuade pratade - problemet var att det sällan var sanningen som kom ur deras munnar. Man började istället undersöka möjligheten att använda det på fiendesoldater som ett sätt att göra dom galna eller att få fiendeledare att förlora sin kredibilitet. De började även dosera sina medarbetare med LSD, ofta utan offrens kännedom, i ett försök att få lära sina agenter att hantera en oförutsedd tripp såvida en främmande makt hade eller skulle liknande kemiska vapen i sin arsenal.
Västvärldens
nyupptäckt av psilocybin
Tillsammans med LSD är psilocybin den mest den mest välkända psykadeliska drogen, och här kommer en fin liten sammanfattning av denna substans historia. Psykoaktiva svampar har använts av människan i tusentals år, varav de första (om dock tvivelaktiga) fynden dateras till 7000-9000 f.Kr. När spanjorerna kom till Centralamerika blev de fascinerade över hur hallucinogena svampar rituellt av ursprungsbefolkningen. Fascination sträckte sig så långt att man efter man invaderat området och mördat miljontals urinvånare, förbjöd alla traditionella religiösa riter inkl ceremoniellt bruk av psykoaktiva svampar.
Det
var en artikel i det populära, amerikanska magasinet Life
i 1957 som gjorde att psilocybinsvampens psykoaktiva effekter fick
ett stort genomslag i USA. Den amerikanska bankiren och amatöretnomycologen R. Gordon Wasson hade hade åkt till en liten by i Mexiko för att undersöka
svampens spirituella effekter och skrev artikeln ”Seeking
the magic mushroom”. Han fick även hjälp med att skicka ned prover på svamparna till Albert Hoffman, kemisten som tidigare ju hade syntetiserat LSD. Tillsammans med
sin forskargrupp lyckades Hoffman isolera och identifiera svamparnas psykoaktiva
- psilocybin - samt försökte förändra deras psykoaktivitet genom att ändra
molekylernas struktur. Två dietyl analoger avpsilocybin och
psilocin syntetiserades av Hoffman. Dessa marknadsfördes som en mer kontrollerbar psykadelisk drog speciellt
lämplig för psykolytisk terapi eftersom effekterna endast verkade i
ungefär 3½ timme. Sandoz, det schweitziska
läkemedelsföretaget som Hoffman jobbade för, sålde och
marknadsförde de två substanserna under namnet Indocybin – vilket
användes lyckat inom flera europeiska psykiatriska kliniker.
I forskningens
finrum, samt kriminalisering
Under tidigt 1960-tal blev Harvard University ett centrum för
forskningen runt psilocybin och LSD, genom Harvard Psilocybin Project
som drevs av Timothy Leary och hans kollegor Ralph Metzner och
Richard Alpert (aka Ram Dass). Leary använde
psilocybin och LSD som köpts från Albert Hoffmans Sandoz Pharmaceutical. Man gjorde flera lovande
studier som visade på hallucinogena substansers positiva effekter. De inblandade i studierna kände att de var på väg mot en stor upptäckt, inte bara någonting som kunde bota och påverka vårt psyke, utan även att äntligen få en inblick i hur människans hjärna fungerar. Med en otrolig entusiasm gick Leary och hans kollegor till arbetet med förhoppningen om att dessa nyupptäckta substanserna skulle förändra vår syn på oss själva.
Concord Prison Experiment (1961-1963): 32 fångar i fängelset Concord State Prison fick genomgå psilocybin-assisterad psykoterapi. Man
jämförde sedan med en kontrollgrupp, hur stor återfallsfrekvensen
var. Learys experiment konkluderade att det fanns en stor skillnad
mellan grupperna, där fångarna med en psilocybin-assisterade
gruppterapin hade en klart lägre återfallsfrekvens samt förbättrade
poäng på psykologiska test. Studien har i efterhand blivit ifrågasatt och en follow-up studie från 1998 visar att det inte
finns någon signifikant skillnad mellan de två grupperna, då Leary antingen blandat ihop omedvetet eller medvetet gjort en felaktig statistisk analys av resultaten i originalstudien Follow-up studien.
Marsch Chapel Experiment (1962): Leddes av teologistudenten Walter N. Pahnke mha Harvard Psilocybin
Project. Målet var att undersöka psilocybins effekter på religiöst
predisponerade individer (teologistudenter) och studera dess
lämplighet som religiöst enteogen. Studien visade att patienter som
hade intagit psilocybin i 9 fall av 10 ansåg sig att ha varit med om
en djup religiös upplevelse, medan kontrollgruppen som fått niacin
(ger en liten pirrande känsla i kroppen) inte alls fick en sådan upplevelse Opublicerad. En liknande studie gjordes på
John Hopkins University ledd av Roland R. Griffiths i 2006 och gav
även då ett svar som tyder på att psilocybin kan orsaka religiösa upplevelser Follow-up studie.
I
samband med 1960-talets alternativkultur växte sig bruket av
psykadeliska droger, framförallt LSD, större och Harvard Psilocybin
Project ifrågasattes mer och mer. Efter en artikel i The
Harvard Crimson
där det avslöjades att det varit en lite friare distrubition av hallucinogener än överenskommet och mycket negativ kritik från andra professorer stängdes
experimenten ned och både Leary och Alpert sparkades från
universitetet. Leary kunde dock inte ge upp idén om att psykadeliska
droger var framtiden och blev en viktig symbol för den antikultur
som uppkom under 1960- och 70-talet. Han arresterades många gånger
för drogrelaterade brott och den negativa reklam detta förde med
sig kan vara en anledning till kriminaliseringen av psilocybin och
LSD. 1966 förbjöds produktionen, handeln och brukandet av
hallucinogena droger; samma år slutade Sandoz Pharmaceutical sälja
psilocybin och LSD. Fyra år senare valde man att klassa LSD och
psilocybin som klass I droger , vilket betyder att de har hög
risk att missbrukas, saknar medicinskt användningsområde i USA och
medför en hög risk för brukare.
Troligen sveptes psilocybin med ffa för att det ansågs likna LSD,
vilket såg som det största problemet av beslutsfattarna.
Ingen aning om hur många inlägg jag vill skriva om det här, men fortsätter tills jag tröttnar med aktuell forskning i ämnet!
Ingen aning om hur många inlägg jag vill skriva om det här, men fortsätter tills jag tröttnar med aktuell forskning i ämnet!
lördag 17 november 2012
Kulturkrock #3! Vegemite!
Ursprung: Australien
Pris: Oklart
Inköpsplats: Smuggelgods
Min kompis hade köpt hem en tub av det traditionella australiensiska smörgåspålägget Vegemite som jag blev tvungen att prova. På tuben står det "One of the world's Vitamin B richest known sources", ett mycket kreativt sätt att sälja in en produkt på. Vegemite består av en typ av jästextrakt som bildas vid produktion av diverse livsmedel, vilket tydligen resulterar i att den är proppad med just vitamin B. Själva geggan ser ut som gammal motorolja, med en mörkbrun nyans som inte direkt snabbstartar aptiten. Tydligen ska man helst äta Vegemite på lite rostat bröd - en självklar frukostfavorit i landet "down under". Smaken då? Salt, salt, salt är väl väl det bästa sättet att beskriva den. Det krävs en speciellt typ av människa för att kunna få i sig någonting som mest liknar en fastare form av soja varje morgon, men det kanske är en bra uppladdning inför lite krokodilbrottning och allt annat som sker därnere.
2 av 5 bumeranger
Pris: Oklart
Inköpsplats: Smuggelgods
Min kompis hade köpt hem en tub av det traditionella australiensiska smörgåspålägget Vegemite som jag blev tvungen att prova. På tuben står det "One of the world's Vitamin B richest known sources", ett mycket kreativt sätt att sälja in en produkt på. Vegemite består av en typ av jästextrakt som bildas vid produktion av diverse livsmedel, vilket tydligen resulterar i att den är proppad med just vitamin B. Själva geggan ser ut som gammal motorolja, med en mörkbrun nyans som inte direkt snabbstartar aptiten. Tydligen ska man helst äta Vegemite på lite rostat bröd - en självklar frukostfavorit i landet "down under". Smaken då? Salt, salt, salt är väl väl det bästa sättet att beskriva den. Det krävs en speciellt typ av människa för att kunna få i sig någonting som mest liknar en fastare form av soja varje morgon, men det kanske är en bra uppladdning inför lite krokodilbrottning och allt annat som sker därnere.
2 av 5 bumeranger
fredag 16 november 2012
Hur dog kändisarna?
Bob Marley
Dödsorsak: Malignt melanom (hudcancer)
Världens överlägset mest kända reggaeartist dog 36 år gammal på ett sjukhus i Miami. Orsaken var ett malignt melanom som hade spritt sig igenom hela kroppen, både till lungorna och hjärnan. Sommaren 1970 upptäcktes det att Marley hade hudcancer; i lilltån. Man bedömde att melanomet var i stadie III-IV (alltså mycket, mycket allvarligt) och läkarna sa att de var tvugna att amputera Marleys lilltå för att cancern inte skulle sprida sig till resten av kroppen. Enligt rastafari (Marley var troende) är kroppen helig och man får inte ta bort delar av, varpå han vägrade att genomföra amputationen. Istället valde han att fortsätta turnera och cancern metastaserade sig i kroppen tills han slutligen avled av andningsdepression.
Harry Houdini
Dödsorsak: Brusten blindtarm
Harry Houdini var en man som levde för spänning och mystik och som även dog på ett mycket oklart sätt! Det man vet är att Houdini dog 52 år gammal av en peritonit sekundärt till en brusten appendix. Inte så spännande? Här kommer den lilla twisten! Två vittnen intygar att de var med om följande: Nio dagar innan Houdinis död träffar de och en tredje man Harry Houdini i hans loge. De har tidigare hört Houdini säga att han kan klara av vilket slag som helst mot magen, oavsett hur hårt det är. Den tredje mannen, en student vid namn J. Gordon Whitehead, vill testa detta och ber Houdini förbereda sig innan han riktar en rad stenhårda slag mot magtrakten på den kända illusionisten. Under kvällen kom sedan Houdini att erfara stora smärtor och när väl tog sig till doktorn hade han skyhög feber och akut blindtarmsinflammation. Läkaren rekommenderade operation men Houdini vägrade och dog 31 oktober 1926, nio dagar efter de möjligen ödesdigra slagen i magen.
Elvis Presley
Dödsorsak: Trolig överdos
The King blev under 70-talet mer och mer olik sig själv. En kraftig övervikt och ett mer och mer desperat missbruk av kraftigt beroendeframkallande läkemedel gjorde honom till en spillra av sitt forna jag. Den 16 augusti hittades han medvetslös på sin toalett i Graceland samtidigt som han höll på att kvävas i sina egna spyor. Han dog strax efter att han ankommit till sjukhuset - på dödsorsak skrevs "kardiell arytmi". I kroppen hittade man 10 (!) olika läkemedel i extremt höga koncentrationer som tillsammans kunde ha orsakat dödsfallet. Bland dessa hittar vi starka smärtstillande, lugnande, sömnmedel och antidepressiva. Troligen handlade det inte om någon kronisk hjärtsjukdom som gjorde att Elvis föll ihop på sin toalett, utan en omedveten eller medveten överdos!
torsdag 15 november 2012
ICA Basic!
Förra året gjorde ICA ett genidrag - man bytte ut etiketten på sina Euroshopperprodukter mot det internationellt klingande "ICA Basic". Vissa såg igenom detta som ett knep att kränga billig skit till ont anande konsumenter, medan andra blev fullständigt fascinerade av denna tsunami av nya billiga varor. Jag, ett gammalt fan av Eldorado och allt vad budgetkvalitet, heter tillhörde ju självklart den andra gruppen. Image är allt och ICA Basic är fan så mycket sexigare än Euroshopper. Dessutom släpper ICA hela tiden nya ICA Basic-produkter i sina butiker vilket gör att man aldrig vet man för spännande saker man kan hitta vid nästa besök på den närmaste mataffären. Håller tummarna för att de snart släpper stora burkar med Ajvar Relish med den simplistiska, röd-vita ICA Basic-etiketten!
Så vad är då mina tips till den personen som vill dra ned på matbudgeten eller bara vill köpa nåt riktigt gott?
Rågbröd
Pris: 6,90kr
Densitet som ett svart hål och osar av nyttighet. Denna halvkilos tegelsten är så packad med fibrer att du kommer skita sönder toaletter bara genom att ge dem en snabb blick. Om du vill cutta ned på brödbudgeten så har du två val; antingen bakar du eget bröd eller så köper du detta fantastiska bröd! Passar bra med: philadelphiaost, ost, skinka, nutella.
En andra åsikt: De innehåller ju fan inget socker heller /kvinna 24 år
Digestivekex
Pris: 6,90kr
Likt The Beatles och The Who har digestivekexen varit en lyckosam brittisk invadör i svensk kultur. Fortfarande Lite konstigt att inget företag verkar äga rättigheterna till den relifierade texten på kakorna utan låter "kopior" produceras helt fritt. Hursom finns det nu digestivekex till ett löjligt lågt pris ute, självklart med ICA Basic-etiketten på! Kakorna smakar lite sötare än originalet (AKA de dyrare digestivekexen på marknaden) vilket inte kan vara annat än positivt. [De flesta personer föredrar den sötare Pepsi framför den överhypade Coca Cola i ett blindtest].
En andra åsikt: Mmm...jättegoda! /man 23 år
Ravioli
Pris: 10,90kr
En komplett måltid (vitaminer/mineraler får man från solen och att slicka på skedar) för under 11 kronor!!! Helt galet ju! Det blir ju självklart lite ålderdomshems-/barnmatsvarning när middagen består av en smaklös gegga utan någon struktur överhuvudtaget. Detta går dock att förtränga med lite vitpeppar och tanken på all tid man sparar genom att inte ställa sig och steka fläskfilé kl 1 på natten.
En andra åsikt: Bra skit /man 21 år
tisdag 13 november 2012
Kulturkrock #2! Ma'amoul!
Ursprung: Mellanöstern
Inköpsplats: Berga Livs
Pris: 46,90kr
Denna fantastiska lilla kaka består av smördeginlindande
dadlar och kommer i en stor låda med tre (!) lager av överraskande njutning.
Tydligen är detta en grej som inmundigas av både muslimer, kristna och judar i Mellanöstern
- även om det råkar ske vid olika högtider. Muslimerna krubbar Ma'amoul efter
att mörkret lagt sig under ramadan och kristna ägnar påskhelgen åt att hylla
denna lilla dadelkaka. Judarna i mellanöstern och andra arabländer äter dem
på två (oppurtunistiskt värre) av sina för mig okända högtider. Eftersom de
såldes nu, ganska långt ifrån både ramadan och påsken, antar jag att det finns
en hel del "syndiga" troende runtomkring i Linköping - alternativt så närmar vi oss en skojig judisk högtid. Att det tummas lite på traditionerna
har jag all förståelse för. Ma'amoul är riktigt, riktigt gott! Dadlarna
och smördegen harmoniserar på ett himmelskt sätt och första lagret kakor i
asken rök innan någon hann säga så mycket som "Amen", "Yalla,
yalla" eller "Shalom". De bör helst avnjutas tillsammans med ett
glas mjölk framför ett avsnitt av Homeland.
5 av 5 minareter
Kåserier
Mitt Romney är smartare än mig
De senaste månaderna har många svenskar varit ännu mer USA-kåta än vanligt. Anledningen är att amerikanerna skulle gå till val, en perfekt ursäkt för alla oss att beklaga oss över det amerikanska folkets retardation och speciellt över vilken imbecill den republikanska kandidaten är. Nu kanske USA inte är särskilt mycket bättre och trevligare än Sverige på så många fronter, men det är väl knappast så att hela landets befolkning är totala ärkenötter som spenderar lördagarna med att köra lerduveskytte med kattungar. Något som Vi (människor) verkar har svårt med är att inte dumförklara personer som har åsikter som ej överenstämmer med våra egna. Tror ni att Romney är korkad för att han råkar vara emot homoäktenskap? Inte fan är han det - troligen är han klart mycket mer intellegent och kompetent än du/jag någonsin kommer bli.
Den moderna människan + religion = sant?
Det är svårt att inte avundas de som är troende, att alltid ha någonting som håller ihop ens världsbild. I detta ständigt förändrade samhället är det svårt att hålla en röd tråd i livet - man påverkas alltid av nya externa faktorer som omkullkastar allt man förut trodde. Visst, att man har en viss dynamik i sin syn på omgivningen och sin egna tillvaro är nödvändigt, men frågan är hur mycket vi homo sapiens kan klara av? Om man aldrig får en blick över vad man själv har för plats i denna ständigt förändrade greenscreen som vi råkar leva i kommer man att slitas ut mentalt. Är detta anledningen till att depression fortfarande är mycket prevalent i ett land som Sverige? Depession är ett problem som man rent teoretiskt sett borde kunna minimera med tanke på alla framgångar inom teknologin och alla de innovationer som skapas för att underlätt människans liv. En tro på en högre makt kommer alltid ge dig en roll i maskineriet med en tydligare bild av din egen mening. Kanske är detta den enda möjligheten nu när människorasen gått in i 2000-talet - ett sätt att hantera att det kommer en ny iPhone varje år och att förarlösa flygplan kan döda tusentals människor med en knapptryckning.
Föredrar Gud/Gudarna en person som är djupt troende men beter sig som skit mot sina medmänniskor, eller en person som är ateist och gör allt för att skapa trevliga stunder för sin nästa?
De senaste månaderna har många svenskar varit ännu mer USA-kåta än vanligt. Anledningen är att amerikanerna skulle gå till val, en perfekt ursäkt för alla oss att beklaga oss över det amerikanska folkets retardation och speciellt över vilken imbecill den republikanska kandidaten är. Nu kanske USA inte är särskilt mycket bättre och trevligare än Sverige på så många fronter, men det är väl knappast så att hela landets befolkning är totala ärkenötter som spenderar lördagarna med att köra lerduveskytte med kattungar. Något som Vi (människor) verkar har svårt med är att inte dumförklara personer som har åsikter som ej överenstämmer med våra egna. Tror ni att Romney är korkad för att han råkar vara emot homoäktenskap? Inte fan är han det - troligen är han klart mycket mer intellegent och kompetent än du/jag någonsin kommer bli.
Den moderna människan + religion = sant?
Det är svårt att inte avundas de som är troende, att alltid ha någonting som håller ihop ens världsbild. I detta ständigt förändrade samhället är det svårt att hålla en röd tråd i livet - man påverkas alltid av nya externa faktorer som omkullkastar allt man förut trodde. Visst, att man har en viss dynamik i sin syn på omgivningen och sin egna tillvaro är nödvändigt, men frågan är hur mycket vi homo sapiens kan klara av? Om man aldrig får en blick över vad man själv har för plats i denna ständigt förändrade greenscreen som vi råkar leva i kommer man att slitas ut mentalt. Är detta anledningen till att depression fortfarande är mycket prevalent i ett land som Sverige? Depession är ett problem som man rent teoretiskt sett borde kunna minimera med tanke på alla framgångar inom teknologin och alla de innovationer som skapas för att underlätt människans liv. En tro på en högre makt kommer alltid ge dig en roll i maskineriet med en tydligare bild av din egen mening. Kanske är detta den enda möjligheten nu när människorasen gått in i 2000-talet - ett sätt att hantera att det kommer en ny iPhone varje år och att förarlösa flygplan kan döda tusentals människor med en knapptryckning.
Föredrar Gud/Gudarna en person som är djupt troende men beter sig som skit mot sina medmänniskor, eller en person som är ateist och gör allt för att skapa trevliga stunder för sin nästa?
måndag 12 november 2012
Kulturchock #1! Äggplantedipp!
Ursprungsland: Libanon
Inköpsplats: ICA Berga
Pris: 9,90kr
Jag har länge varit ett fan av ägg - och plantor också för den delen. Äggplanta är en grönsak som folk länge blandat ihop med squashen (den där grönsaken folk råkar köpa när dom egentligen vill ha gurka till sina fredagstacos) vilket gett den ett relativt dåligt rykte. Kan libaneserna vända på steken och föra in denna underskattade planta till svenskarnas hjärtan?
På burken finner vi ett motiv som bara kan beskrivas som en nyklämd finne (3 pluspoäng) och man har satsar en sida med arabisk text samt en med arabisk engelsk text (2 minuspoäng för dålig autencitet!). Innehållet ser ut som albinoärtsoppa och smakar som hummus gjort av äggplanta (suprise, suprise...). Även om jag tror att den kan få problem med att slå sig in bland det ordinarie tacosortimentet hoppas jag på en hyffsad breakthrough i svenska matbutiker!
Åts tillsammans med nachochips med ostsmak vilket rekommenderas.
4 av 5 basebolllar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)