Öken

Skallerormar, kaktusar och några rednecks med dirtbikes. Det är många personers idé om hur Texas är och bör vara. The Lone Star State är dock den näst största staten, strax efter Alaska i storlek, och har därmed en hel olika biomer att erbjuda. Runt Austin hittar man "Hill Country", med mjuka böljande kullar täckta av hyffsat mycket vegetation. För att komma bort från allt som kan blandas ihop med Sverige rörde mig jag mig efter några dagar i Austin sydväst, mot den ökända amerikanska-mexikanska-gränsen. Första dagens liftande gick väl bra, fick 7 skjutsar mellan 12 och 16.30, men kom inte mer än 100 miles, till Llano. På vägen blev jag upplockad av en klassisk texanisk ensemble som inkl; 18-åringen med liftardrömmar, mexikanen som lät mig åka i hans pickup-flak och den gemytlige bögen som bad om en avsugning. Kom till Llano och upptäckte att alla motell var utanför min budget, så traskade på västerut medan mörkret började lägga sig. Som vanligt löste det sig, när ett gäng rednecks stannade och drog med mig till några skjul där de bodde. Hängde med dem resten av kvällen och kollapsade sen på soffan. Såg här en 10-åringen puffa på en joint, mer tragiskt än gulligt.

Andra dagen från Austin gick väldigt bra. Blev skjutsad 30 miles av en av dem jag bott hos, och sen blev jag direkt upplockad av en elektriker som skulle till El Paso och jobba. Somnade i bilen och missade att vi blev stannade av polisen (jag verkar vara nån otursamulett för de jag åker med, 3e bötern hittils) och fick en fortkörningsbäter. Hann dock vakna efter nån timme och säga att jag ville av vid Ft Stockton så att jag kunde fortsätta söderut därifrån. Kom fram till Ft Stockton vid 5-tiden och vaskade fram 30dollar för ett motellrum.

Planen som jag byggt upp i Austin var att ta mig till Marathon för att tydligen fanns ett coolt ställe att bo på där. Från stället jag sovit på tog det bara 10min promenad och lika lång väntan innan jag fick lift hela vägen till Marathon. Mannen som plockade upp mig jobbade på nationalparken Big Bend som låg i närheten - blir nog en liten tur dit sen.

Har nu vart i La Loma Del Chivo i några dagar och älskar det verkligen! Det är inte direkt ett hostel, utan mer av ett hippie-kollektiv där man ockuperar en av de alla egenbyggda husen/monumenten och gör lite som man vill. Betalade 40dollar för de två första nätterna, men det fick räcka sa dem, så nu kan jag stanna hur länge jag vill. Idag liftade jag till en lite större för att köpa lite mat (Marathon har bara 500inv), och annars kan man spendera tiden med att läsa, spela musik eller snacka med de som bor här permanent. Måste väl röra på mig snart, kanske blir ned till den där nationalparken. Och jo, här är det ööööken!

Utdrag ur en dagbok

På sträckan Miami-St Augustine
"Kid Rock". Galen hobo med en bil som knappt tog sig framåt. Den maxade 45 mph, över det började den skaka okontrollerbart. Han var en sån som reste runt och tog ströjobb där de gick att få tag i, tveksam till om han hade nåt ställe att bo på. Man måste dock ge honom att han var jävligt trevlig mot mig och tipsade mig om hur man levde vid sidan av samhället på bästa sätt. Hans politiska åsikter var dock inte lika trevliga, men det var bara att låta honom tjata på. På väg norrut såg vi att den andra sidan av vägen kantades av polisbilar och andra myndighetspersonal. Kid Rock sa att det nog var Obama som var på väg till Miami. Efter 45-60min skulle han stanna för att lämna tillbaka nåt på Publix (troligen stöldgods) och åka till en bensinmack för att tigga mer bensin för att kunna fortsätta norrut. Medan han gjorde detta släppte han av mig vid en on-ramp utifall att jag skulle få en snabbare skjuts. Hursom hann jag bli upplockad efter bara några minuter.

I Alabama
Metadon #1: Började gå västerut och kände mig ganska lycklig. Lyssnade på en podcast. Efter ett tag stannade en bil med ett par i 25-årsåldern som var på väg till en Metadonklinik för att mannen behövde sitt Metadon (han åkte dit 5dgr/v). De sa att detta var den enda kliniken inom hundrstals mil och att folk kom hit från närliggande stater. Dessutom nämnde de att det var lätt att bli upplockad här, eftersom patienterna ofta vet hur det är att vara utan bil själva.

Metadon #2: Alla av de 6-7 bilarna som passerade mig där jag stod på klinikens utfart, stannade och frågade var jag ville åka. Fick alltså välja bästa skjutsen och det råkade vara två män som skulle hela vägen till Enterprise. De var himla sjyssta och tog en omväg för att kunna släppa av mig på vägen söderut mot Panama City Beach. På vägen stannade vi på en drive-in gunshop för att en av männen behövde köpa mer ammunition. Han hade precis som många andra fått för sig att Obama skulle ta deras vapen ifrån dem. Tydligen har ammunitionen börjat slut på många ställen, som Walmart pga denna rädsla efter Obamas omval. Blev avsläppt vid en bensinmack där jag satte mig och vilade.

27 liftar och 1700 km

Har fått 27 liftar på vägen från Miami till New Orleans, där jag är kvar tills imorgon då jag fortsätter västerut. Även om detta antal inte betyder ett skit för många av dem man möter på vägen, känner jag ändå att jag kan uttala mig om hur det är att lifta här i USA.

För mig är det riktigt jävla enkelt att lifta, mycket på grund av de andra människorna som rör sig längs vägarna här. Till skillnad från i Europa, där man möter många "vanliga" människor som stoppar tummen i vädret för att resa gratis och få ett äventyr på köpet, är det här något som nästan bara görs av folk som av någon ställt sig vid sidan av samhället. När jag då dyker upp, hyffsat renrakad och utan en uppsyn som indikerar att jag inte duschat på 2 veckor, blir folk väldigt benägna att stanna.

Den största gruppen liftare här i staterna identifierar sig med någon av dessa termer: travelling/street/hobo kids, crustie, anarkist, eller gutter rat. De känns igen på de svarta, trasiga kläder de bär, tatueringar, dreads, piercingar och stanken. Ofta har de också en hund med sig vart de än går (detta gör de svårare att arrestera eftersom hunden måste tas om hand). De flesta av dessa reser runt, antingen via att lifta eller genom att hoppa godståg, på jakt efter ett säsongsberoende jobb. Av några jag träffat på har jag förstått att Phoenix är packat med dem för tillfället. Även New Orleans är ett standardtillhåll, där de kallas "gutter rats" och antingen spelar musik på gatan eller bor hos äldre bögar (säker källa på detta). En annan favoritaktivitet för travelling kids med lite hippie-ambitioner är Rainbow Gatherings (googla om ni inte vet vad det är). Hursom har jag stött på dem några gånger när jag liftat ch 2 gånger blivit inbjuden att stanna på nåt ställe de hittat, antingen ett övergivet hus eller ett camp i skogen. Har dock aldrig tackat ja en, vet att det är riskabelt eftersom jag inte reser på samma sätt som dom eller på samma budget. Alla de jag träffat hittils har dock varit sjyssta, fick t.o.m. ett halvt ciggpaket av en!

Finns även lite gamla hobos, men de hoppar mest tåg efter ingen plockar upp dem, och en gång har jag träffat två tjejer med ett riktigt jobb som liftade västerut.

Skylt i ena handen och en tumme i den andra har varit den bästa metoden så här lågt, tätt följt av att stå o spela ukulele med en skylt lutad mot ryggan.
Längsta väntetiden så här långt: 5,5 timme
Kortaste: 2a bilen som passerade